kajsagabriellas.blogg.se

Hejsan du! 

Har precis vaknat efter en efterlängtad sovmorgon, tror inte jag har sovit ut sedan jag var hemma i Halmstad eller Grekland. Det var helt magiskt skönt att bara få vila och inte ställa en klocka. Det är söndag, lägenheten är städad och jag äter en sen frukost med gröt och kaffe. Snart är det (på tal om gröt) dags för Aroma -äpplen! Mina absoluta favoriter <3 Förr brukade jag lista tre saker jag älskar mest i förtärväg, då sa jag alltid, kaffe, choklad och aroma äpplen. Det stämmer nog fortfarande. Imorgon börjar jag mitt femte Master-år samt Kandidatprogrammet i datavetenskap, vilket kommer bli oerhört läskigt och spännande. Vi får se hur det går, det kanske inte går alls och då får vi se om jag kanske struntar i det.  Nu ska jag tända lite ljus och försöka skriva en inlämmningsuppgift i förväg samt rensa min dator på allt skit jag inte behöver och lika så i google driven. Det smattrar och blåser på rutan, och min planerade prommenad får vänta i brist på regnkläder. Jag känner mig redan lite stressad, lite press på att prestera. Eller slutade jag någonsin att känna så? Kanske en helgs total vila för lite för att kunna släppa helt. 

Det har varit en väldig sommar, och med det menar jag att det har varit väldigt mycket i känslolivet. Mycket tankar, mycket bitterljuvt och reflektion. Jag tror kanske det faktum att jag skulle vara "klar" med min utbildning, och att mina klasskamrater flyttade och fick jobb (det var ju jag som skulle härifrån först av alla, läste dubbelt och höll på) skapade en väldig hets. Nu, tillbaka vid min trygga Nydalasjö och bland alla vänner och vid mitt andra hem, så har dendär hetsen lagt sig lite. & det känns faktiskt ganska bra att bli kvar i Umeå ett litet tag till. Att få ta lite revanch, att få bruka lite reda och att faktiskt få chansen att lära mig något som är helt nyttt. Där jag inte behöver känns mig urkass och ensam, för att jag aldrig hade någon att tentaplugga med eller någon att fråga. Höst i Umeå är vackert, och dendär idyllen om fallande löv, polotröjor, klackar, kaffe och böcker i en salig blandning av prommenader, studentliv och mysiga vardagskvällar känns inte så tokig. Det känns faktiskt bra. Jag vet fortfarande inte vad jag vill med livet, men jag vet att jag vill leva det till fullo så mycket jag bara kan. Ha en fin söndag på er!